Vad kostar pellets?

Här följer en kortfattad översikt över de svenska hushållens uppvärmning och vad som påverkat den sedan vedeldning succesivt började minska som den förhärskande uppvärmningskällan på 1950-talet. Vi tittar också på vad som påverkar priset på pellets.

En tillbakablick över uppvärmning och kostnader i Sverige

Mellan 1950 och 1973 övergavs vedeldningen som huvudsaklig uppvärmningskälla till förmån för den extremt billiga oljan. Uppvärmningskostnaderna var en väldigt liten del av hushållens totala budget och därför sparade man ofta in på isolering i bostäder.

1973 och 1979 slog två stora oljekriser till med full kraft och markerade slutet för billig olja. Staten subventionerade övergången till direktverkande elvärme, samtidigt som man byggde ut kärnkraften för att leverera billig el. Även fjärrvärmen började byggas ut i städerna.

Under 1990-talet infördes koldioxidskatter som gjorde fossil uppvärmning mycket dyr, vilket drev fram en teknikrevolution i Sverige med pelletsvärme och värmepumpar. Fjärrvärmen ställde nästan helt om till biobränsle och avfall.

Under 2020-talet förändrades energimarknaden återigen väldigt drastiskt. Geopolitiska spänningar och nedstängd energiproduktion i Europa ledde till skenande och kraftigt rörliga elpriser, på samma sätt som gasen, oljan och biobränslen också följt samma prisutveckling.

Priset på pellets beror till största delen på priset på sågspån

Även om pelletsproduktionen förbrukar el och drivmedelspriser påverkar kostnaden för transporter av råvara och färdig produkt, så utgörs den i särklass största delen av pelletskostnaden av råvaran och kostnaden för att torka råvaran.

En genomsnittlig pelletskonsument förbrukar ungefär 6 ton pellets per år. För att producera dessa 6 ton, går det åt nästan 40 kbm sågspån. En lastbil med släp, fullastad med sågspån, får bara med sig spån motsvarande det årliga uppvärmningsbehovet hos ungefär 3,5 villor. Med andra ord är det ofantligt stora volymer sågspån som behövs.

Från att sågspån i princip var en ”onyttig” restprodukt för sågverken, är det sedan 1980-talet en viktig inkomstkälla för sågverksindustrin. Trots detta är spånet en restprodukt från sågverkens huvudsakliga produktion av plankor och brädor och följaktligen beroende på konjunkturen i byggbranschen.

Det är gigantiska mängder sågspån som efterfrågas. Scandbios svenska fabriker behöver, vid maxproduktion, 2 800 000 kubikmeter spån. För att använda den klassiska fotbollsplansjämförelsen, motsvarar det en fotbollsplan med ett 400 meter tjockt lager sågspån.

Vad har hänt i sågverksbranschen sedan 2022?

Innan 2022 importerade Europa enorma mängder biobränslen, timmer och pellets från Ryssland, Belarus och Ukraina. I februari samma år stoppades denna import helt. Eftersom behovet var konstant blev konkurrensen om europeiska bränslen och timmer rekordhög, i princip över en natt.

Under samma period hade Sverige hög inflation och ett högt ränteläge, vilket ledde till en kris i byggsektorn. Följaktligen dalade efterfrågan på sågade trävaror och produktionen vid sågverken minskade dramatiskt, vilket direkt återspeglades i ett kraftigt minskat utbud av sågspån.

Efter de stora skogsavverkningarna 2021-2023 i granbarkborrens fotsteg, mattades avverkningstakten av rejält. Marknaden var mättad. När mindre skog avverkas påverkas också tillgången på grenar och toppar (GROT) och skogsflis, som är viktiga bränslen för framför allt värmeverk. Den minskade tillgången på biobränslen pressade upp priserna ytterligare.

Samtidigt som utbudet har krympt, har EU tryckt på för att fasa ut ryska bränslen. Detta har lett till att efterfrågan på förnybar biomassa har skjutit i höjden i hela Europa. Många stora anläggningar har ställt om från rysk gas och olja till träpellets och flis, parallellt med att man nationellt verkar för en utfasning av fossila bränslen. De skogliga restprodukterna är plötsligt hett eftertraktade.

Det finns givetvis många faktorer som påverkar prisutvecklingen direkt eller indirekt och detta är på inget sätt en heltäckande redogörelse. Det finns dock ytterligare en faktor som vi vill lyfta här och det är den svaga svenska kronkursen under de mest intensiva åren av prisuppgång på biobränslen. Detta gjorde det mycket billigt för utländska aktörer att köpa upp svensk skogsråvara, vilket i sin tur skapade en bristsituation i Sverige.

Summa summarum

Priset på pellets i bulk och säck har sedan 2020 varierat mellan 3000 kr och 5000 kr (per ton, resp. per pall). Detta motsvarar ett kWh-pris på 1,00 – 1,20 kr för pellets i bulk och 1,10 – 1,40 kr för pellets i säck. Under samma period har elen fluktuerat ännu mycket mer. Från 1 kr till 5 kr under rekordåret 2022, för att efter 2022 plana ut på en nivå runt 1,20 – 2,70 kr/kWh.

Elpriserna påverkas även av i vilket elområde du bor. För en aktuell jämförelse av elpriserna i elområde 3 och 4 och priset per kWh för pellets i bulk och pellets i säck, se jämförelsen och läs mer på sidan ”Pellets eller el?”.